ewsss

Vill bara tacka mina fantastiska vänner som alltid ställer upp i vått & torrt. Ni anar inte hur glad jag är över att ha er vid min sida. Ni är för bra  ♥

Jag vill dra ett långt sträck även över denna dag, jag vill varken höra eller se. Jag vill bara blunda och ta mig in i drömmarnas värld. Jag vill blunda och låta tiden gå och vakna upp när det är tid och det finns kraft och energi för att stå på egna ben igen. Men smärta är väl till för att hanteras, inte sant? Hur smärtsamt och hur jobbigt det än är. På min näthinna klistrar sig och flimmrar bilder förbi, vad jag än gör sitter de där. Livet är som en berg- och dalbana, från att vara stark och har nedförsbacke till att dagen senare vara enbart uppförsbacke med en svaghet utan dess like. Jag avskyr ovisshet. Jag vill inte och jag kan inte sova för jag hatar mörkret för det är då alla tankar kommer som ett skyregn över en och det är då man inser sanningen och verkligheten. Men vem har sagt att livet är enkelt? Det känns som någon slagit mig ett hårt slag i magen eller att någon vräkt ner salt i mina öppna sår.

Har kommit på att jag tar detta lite som en dagbok av någon form. Det handlar inte om att folk på något sätt ska tycka synd om mig med tanke på allt jag skriver, men som sagt för mig är det en dagbok men ingen hemlig sådan. Jag skriver det jag känner för dag för dag, både positiva och negativa saker. För tillfället negativa saker som ni kanske märker. Mitt sätt att hanterar sorg är att skriva om den. Och alla positiva saker vill man också dela med sig till människor. Dom som vill läser.

Jag hoppas ni haft en bra dag ♥